Genuspedagogik på Landala förskola

”Vuxnas sätt att bemöta flickor och pojkar liksom de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma flickors och pojkars uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller” (Lpfö 98 rev. 2010, Skolverket).

I likhet med forskning anser vi att det inte går att separera förskolans pedagogiska aktiviteter från det genuspedagogiska arbetet. Istället måste vi se allt material, språk och bemötande gentemot barnen som ett sätt att utmana och förändra stereotypa könsmönster och strukturer (Taguchi, Bodén & Ohrlander, 2013). Detta innebär alltså att det genuspedagogiska arbetet är övergripande och integrerat i alla våra moment på förskolan.

Det vanligaste sättet att arbeta med genuspedagogik är på det kompensatoriska sättet. (Taguchi, Bodén & Ohrlander, 2013) Med det menas att personalen försöker ge barnen motbilder i relation till den traditionella könsrollen. Ett vanligt exempel är att uppmuntra killar till att sätta ord på sina känslor, och uppmuntra tjejer till att ta mer plats både fysiskt och verbalt.

Ett annat vanligt sätt att arbeta på är det ”könsneutrala”. På många förskolor väljer personalen att ta bort traditionellt könsbundna leksaker som exempelvis dockor. Då tenderar dock det maskulina att bli det neutrala (Taguchi, Bodén & Ohrlander, 2013). För oss på Landala förskola är språket därför ett viktigare verktyg för att belysa och motverka könsstereotyper, också i handling. Vi arbetar också aktivt med att alla barn ska ta plats bland dockorna.

PRAKTISK TILLÄMPNING

MATERIAL
Vi analyserar alltid det pedagogiska materialet vi har på förskolan utifrån ett genusperspektiv. Enligt forskning (Wedin, 2011) är exempelvis den största delen av huvudrollsinnehavare i barnlitteraturen killar, därför gör vi vad vi kan för att bryta den normen och aktivt söka litteratur som framställer barn på olika sätt, exempelvis omsorgsfulla killar och självständiga tjejer.

Vi på Landala förskola har en tanke bakom var och hur vi placerar det pedagogiska materialet. En viktig del i vårt arbete är att observera hur barnen sedan använder materialet. Om vi ser könsmönster i leken diskuterar vi med barnen och/eller i personalgruppen om varför det kan ha uppstått och om det hindrar barnens möjligheter. I vår familjehörna erbjuder vi fler typer av material för att bredda leken. Detta för att locka in barnen genom deras olika typer av personligheter in i denna typ av rollek.

SPRÅK
Vi benämner inte barnen som tjejer eller killar som grupp utan använder barnens namn, detta för att inte konstruera och låsa in barnen i fasta kategorier.
Likaväl arbetar personalen på Landala förskola aktivt med att bryta mansnormen i språket så som exempelvis legogubbe, snögubbe, och växla med att lika ofta använda legogumma, snögumma etc. Detta för att tjejer ska vara norm lika ofta som killar och få vara och uppfattas som huvudaktörer. Vi kan även ändra texter i sånger om så behövs. På Landala föräldrakooperativ sjunger vi både han, hen, hon eller den. Detta sätt att arbeta på är en typ av kompensatorisk och normkritisk pedagogik.

Vi vill att alla barn ska vara subjekt, därför bedömer vi inte hur barnen ser ut, något som annars tenderar att objektifiera ett barn. Istället för att säga vilken fin klänning, kan vi säga vilken bra klänning att kunna klättra och röra sig i eller skön tröja istället för fin tröja. Detta för att barnen inte ska bedömas för hur de ser ut utan bekräftas i deras upplevelse och för vad de gör (Henkel & Tomicic, 2009).

BARNS INFLYTANDE, DELAKTIGHET OCH AKTIVITETER
”Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten” (Lpfö 98 rev. 2010, Skolverket).

Metoder som vi använder oss av för att alla barn ska ha lika mycket inflytande över verksamheten är exempelvis att varje barn har fått hålla i varsin samling. När vi har samtalsrundor om olika teman får ett barn i taget prata för att sedan skicka en talpinne vidare. Detta gör vi för att lära barnen att tala inför grupp och att lyssna på ett respektfullt sätt och det utjämnar även talutrymmet i barngruppen. Syftet med samtalsrundorna är att samla in barnens tankar om verksamhetens olika teman för att öka barnens inflytande att förändra och påverka verksamheten. Dolk (2013) skriver i sin bok ”Bångstyriga barn” om hur förskolor som arbetar genuspedagogiskt tenderar att glömma bort att göra barnen delaktiga i genusarbetet. Denna insikt är något som vi ständigt försöker att arbeta med. Genom att vara i en ständig dialog med barnen och problematisera sagor och bilder tillsammans blir det ett sätt att försöka komma ifrån att genusperspektivet inte bara ska komma uppifrån utan mer som ett samtal och gemensam analys.

Varje år har vi regnbågstema då vi med hela barngruppen besöker den årliga West Pride-festivalen. Det brukar vara en heldagsutflykt där vi får pröva på olika aktiveter på festivalen som regnbågsrytmik och normkritisk sagoläsning. 2014 var t ex barngruppen på en sagoläsning på Röhsska där vi lyssnade på Kalle med klänning. Efter sagan vandrade vi runt med en pedagog från Röhsska och fick titta på magiska klänningar. Temat brukar även avslutas med en regnbågsfest.

Utelek är vanligtvis inte lika segregerad och könad som innelekar. Därför spenderar vi så mycket tid vi kan utomhus. Vi är ute minst en gång om dagen.
Samtidigt behöver barn öva på det som de inte är så bra på, det betyder att en del barn kan behöva öva mer på vissa saker. En del barn behöver också komma först i turordningen oftare än andra barn. Därför behöver arbetslaget ibland styra val av aktiviteter och kamrater för att barnen inte ska fastna i traditionella könsroller.

INTERSEKTIONALITET OCH HETERONORMER
”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Lpfö 98 rev. 2010, Skolverket).

Med intersektionellt perspektiv menas att förtryck utifrån olika sociala kategorier tenderar att hänga ihop, en person kategoriseras inte enbart utifrån sitt kön utan även utifrån sin funktionalitet, etnicitet, klass, religionstillhörighet och sexualitet. Därför arbetar vi inte med könstillhörighet som enskild fråga, utan reflekterar även över hur de andra strukturella föreställningarna om människor riskerar påverka oss i vårt förhållningssätt. Av denna anledning är det viktigt att många olika mänskliga erfarenheter blir representerade i böcker och material på förskolan.

Ett annat exempel på hur vi gör detta är att komplicera benämningen ”hudfärgad penna”. Den hudfärgade pennan hos oss är inte bara beige.

Vi arbetar också med att alla barn själva ska definiera sin könstillhörighet genom att bryta heteronormen och exempelvis synliggöra att begreppet familj omfattar flera olika familjekonstellationer. I litteraturen lyfter vi fram karaktärer som representerar andra än heteronormen och pratar ofta med barnen om att en får bli kär i vem eller vilka en vill.

BARNS SJÄLVMEDVETENHET
Vi vill att både killar och tjejer ska vara stolta över sina kroppar. Därför lägger vi ingen skam vid barnens utforskande av sina kön och inte heller vid nakenhet, kiss, bajs och pruttar.
Personalen ger närhet till alla barn oavsett kön. Vi pratar ständigt om att en ska fråga innan en kramas eller hålla handen, detta gäller både barn och vuxna. Detta gör vi för att alla barnen ska känna att de bestämmer över sina kroppar, ibland vill en kramas ibland inte.

Personalen uppmuntrar barnen att uttrycka behov av hjälp tydligt utifrån språklig förmåga. Genom tecken som stöd försöker vi ge barnen flera olika sätt att kommunicera på där alla barn lättare kan kommunicera sina behov och känslor med hjälp av tecken eller ord.

På förskolan arbetar vi mycket utifrån positiv förstärkning, där vi berömmer de som försöker ta på sig kläderna själva eller som städar. När en jobbar på detta vis så uppmuntras de barn som ofta följer reglerna istället för att lätt bli osynliggjorda gentemot om det istället hela tiden fokuseras på de som bryter mot reglerna. Vi berättar hellre eller er förslag på hur en kan göra istället för att säga ”gör inte så här”.

INFORMATIONSMATERIAL
Genusarbetet berör inte enbart barngruppen utan även personal och närstående till barnen. De dokument och den information som finns för föräldrar/vårdnadshavare ska vara inkluderande för många olika familjekonstellationer. Därför ska vi aldrig i tal eller på papper utgå från exempelvis att det finns två föräldrar eller att en familj består av en mamma och en pappa.

REFERENSLISTA
Dolk, Klara. (2013). Bångstyriga barn Makt, normer och delaktighet i förskolan. Stockholm: Ordfront.
Henkel, Kristina & Tomicic, Marie. (2009). Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2. Riga: Olika förlag AB.
Lenz Taguchi, Hillevi, Bodèn, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.) (2013). En rosa pedagogik – jämställdhetspedagogiska utmaningar. Stockholm: Liber.
Wedin, Eva-Karin. (2011). Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Vällingby: Norstedts Juridik.
Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Skolverket.